bevarat.se

Blandad fortifikation.

Danderydsbergs luftvärnsställning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På höjden bredvid Enebybergsvägen, innan golfbanan/ driving rangen om man kommer söderifrån,vid telemasten finns det en luftvärnsställning med fyra pjäsplatser och ett skyddsrum. Allt är plomberat.

Det bör vara 64.lvbatt 75/36 ingående i XII.lvdiv Lv 10 fd A 401 fd A 101som höll till här.

Av lv-kartan på försvarutbildarna.se har 7,5 cm pjäsbatteri varit grupperad här.

Bilderna hittar du här: http://blandadfortifikation.bevarat.se/#1.0

Danderydsbergs växeleldplats.

Växeleldplats till Danderydsberg ligger i Nora.

Finns i skogen mellan Skogsbärsvägen och Klövervägen.

Det som finns synligt är två fästringar i marken och ett rostigt lock.  

Av lv-kartan på försvarutbildarna.se har lyssnarapparat eller strålkastare varit grupperad här.

Bilderna hittar du här: http://blandadfortifikation.bevarat.se/#2.0

Tivolibergets luftvärnsställning.

Tivoliberget i Bergshamra, Solna.

En välkänd plats där rester finns kvar och som vanligt är mycket betong ovan jord nerklottrat. Pjäsplatser och eldledningsplatsen är vad som tydligt återstår.

Följande text från Försvarsutbildarna www.forsvarsutbildarna.se:8080/lv/hist/tivoli/.

I luftvärnsställningen fanns tre stycken 7,5 cm luftvärnskanoner (lvkan m/36). Med dessa kunde fientliga flygplan beskjutas på 5000 meters avstånd och 3000 meters höjd. En sådan kanon kunde skjuta ca 20 skott i minuten. En projektil vägde 6,5 kg. För eldledningen fanns ett s.k. centralinstrument. Förutom de tre kanonerna fanns även en dubbel 8 mm luftvärnskulspruta (lvksp m/36).

På Tivoli grupperades det 61.Luftvärnsbatteriet tillhörande Lv 10. Varje pjäs (kanon) bemannades av 20 man.

Vid batteriet fanns dessutom befäl, signalister, sjukvårdare, bilförare och ordonnanser. Hela batteriet hade totalt 103 man. Ett batteri motsvarar i storlek ett kompani.

Ett tyskt kurirflygplan, som kommit ur kurs, besköts och träffades vintern 1942 av luftvärnseld från Tivoli. Det skadade planet nödlandade på Bromma flygplats. En av piloterna sårades svårt vid beskjutningen.

Tyska kurirflygplan hade regeringens tillstånd att flyga mellan Norge och Finland över svenskt territorium. Det var ett exempel på den svenska eftergiftspolitiken mot Tyskland, för att Sverige inte skulle dras in i kriget.

Ålkistans Lv ställning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mitt emot Tivolibergets luftvärnsställning, på andra sidan Brunnsviken. Finns på berghällen vid inloppet till Brunnsviken från Ålkistan. Vad som funnits här vet jag inte, med ett stort fundament med en metallring på finns som jag antar har haft en 40 mm lvkanon monterad.

Utöver denna finns det två plomberade utrymmen och löpgravar ner till ett ksp värn.

Användningen av denna plats är ren spekulation från min sida då jag i skrivande stund inte kan hitta någon information om platsen.

Bilderna hittar du här: http://blandadfortifikation.bevarat.se/#27.0

Ålkistan ammunitionsdurk/ förråd.

Inte så långt ifrån eldställningen vid Ålkistan finns detta bergrum, numera plomberat.

Inne möts man av två dörrar med ett utrymme mellan innan man kommer in i det stora rummet. Det är mycket rost och klotter. I det stora rummet finns det ett rum, se bilden ovan, som har haft en ståldörr. Dörren ligger numera på golvet. Det finns ett ventilationsrör och ett kraftigare rör, vattenrör?, med ett vred. På en ventil står det Krigsmaterielinspektionen, typ E6 och Handelsdepartementet.

I direkt anslutning finns ingen eldställning synlig.

Precis som ovan hittar jag ingen dokumentation över ändamålet för detta objekt.

Bilderna hittar du här: http://blandadfortifikation.bevarat.se/#14.0

F8 Barkarby.

F8 Barkarby beskrivs utförligt på en mängd andra sidor. Nu när privatflyget har slutat flyga är möjligheten att röra sig där större. Fortfarande finns det en mängd SO skyltar runt många objekt så att ta bilder låter sig inte göras. Av det jag hittills hittat är bla lavettplattorna för LvRb 68 och ett värn med ett antal öppna ksp värn förbundna med varandra genom gångar och ett underjordiskt skyddsrum i anslutning till gångarna. Vid besök i september 2011 är detta värn raserat och plomberat, det som inte redan är raserat verkar bli det inom en snar framtid.

Hangarer och övriga byggnader ovan jord finns publicerade på andra ställen och jag ser ingen anledning till "dubbelpost".

Två batteriställningar finns kvar runt om Barkarby. Dragonbacken och Hästa klack.

Dragonbacken.

Hästa klack.

Numera raserat.

Bilderna på hur det såg ut före rasering hittar du här: http://blandadfortifikation.bevarat.se/#48.0

Robot 68, luftvärnsrobot.

"Robotsystemet ingick från 1964 i det svenska luftförsvaret och anslöts till stridslednings- och luftbevakningssystemet STRIL. Robot 68 organiserades på olika robotdivisioner i södra Sverige, F8 Barkarby, F 10 Ängelholm, F 12 Kalmar, F 13 Norrköping och F 17 Ronneby. Varje robotkompani, som hade 135 personer, bestod av belysningsradar, robotgruppcentral, fyra robotar och fyra lavetter. Robot 68 – epoken kom dock att bli kort i Sverige, den avvecklades i mitten av 1978. Detta främst på grund av ekonomiska skäl eftersom det behövdes utrymme för att ta fram flygplanet Jaktviggens kvalificerade vapen. Flera av de inköpta robotarna såldes då tillbaka till Storbritannien."

Två av F8´s platser fanns vid Brottby respektive Kårsta. Betongplattorna med kabeltrummor och fästöglor finns kvar. För båda platserna gäller att det finns inte mycket annat än betong att se men det det ger en god bild av hur systemet var tänkt att vara uppbyggt.

Det finns en bra hemsida med mycket information men jag avstår från att länka dit av olika skäl. Googla gärna på "luftvärnsrobot 68" så hittar Du också dit.

Brottby/Exarbysjön N59.34.458 E018.25.292

Kårsta/Skarpsundsby N59.39.420 E 018.11.272

F8 LvRb 68 plattor.

Rosersbergs övningsfält.

Utspritt på Rosersbergs övningsfält finns det mängder av löpgravar, skyddsrum och skyttevärn. Då området tidigare var ett skjutfält varnas det för granater mm. Numera används övningsfältet med lös ammunition. Fältet är inte SO-skyltat, däremot är området för försvarsmaktens tjänstehundsenhet SO-skyltat med allt vad det innebär. Bilerna är inte tagna inne på det området. 

Det största komplexet som jag har hittat är ett stort bunkerliknande skyddsrum som är omgivet av skyttevärn, löpgravar och delvis raserade mindre förråd. Själva skyddsrummet är öppet, dörrarna är borta, är vattenfyllt med 30-40 cm vatten innan för stötvågsgången. Det går att gå in några meter på stenar mm i första slussen men sen är det höga stövlar som gäller. Övriga rum, 4-5 st, innehåller inget annat synligt än vatten och öppna dörrar.

En liten bit därifrån finns det ett välbevarat skyddsrum med en huvudingång (bilden ovan) och en nödutgång? genom ett vertikalt schakt med en stållucka längst upp. Väggarna är gulmålade och det är möjligt att gå in genom båda ingångarna, inne är det torrt och inte särskilt vandaliserat..

I albumet från övningsfältet finns det även två bilder från ett litet skyddsrum och ett annat skyddsrum ovan jord.

I Vallentuna och dess närområde finns rester av en station av totalt 18 st i landet som ingick detta nät. För mer information:sv.wikipedia.org/w/index.php

Luftoperativa radionätet- LOPRA.

Stationen var placerad i centrala Vallentuna, numera huserar hemvärnet på platsen. Inte mycket återstår annat är ett luftspaningstorn och huvudbyggnaden samt markfärsten för antenner och master.

Ett av sändarannexen fanns i kårstatrakten och den andra omkring Arlanda. Vid kårsta finns det ett antal master och byggnader kvar.

Bilderna från Vallentuna hittar du här: http://blandadfortifikation.bevarat.se/#25.4

Bilderna från Kårsta hittar du här: http://blandadfortifikation.bevarat.se/#28.0

Kista värn.

I skogskanten intill vägbygget Kymlingelänken/ E4 ligger på höjden ett mindre parti med värn. RAÄ beskriver området på fornsök:

Område med militära anläggningar, ca 240x120 m (N-S), bestående av ett system av skyttegravar som löper mellan större, kvadratiska gropar varav några bär spår av att ha haft tak av timmer och jord. Ett av systemen är ställvis uppbyggt av kallmurad sten. Groparna är uppskattningsvis mellan 1,5 och 2,5 m i sida och har ett djup mellan 1 och 2,5 meter. Löpgravarna är uppskattningsvis mellan upp till 1 m br och 0,5-1 m dj. Systemen löper sickäsack mellan ett varierande antal gropar. Mellan löpgravssystemen och i övrigt inom omrpdet finns ett flertal ensamliggande gropar av varierande storlek.

Järvafältet invigdes som övningsfält för Stockholms garnison år 1905. Sannolikt härrör merparten av lämningarna från tiden kring andra världskriget då verksamheten var som mest intensiv

Antuna UL13.

Vid Antuna i Upplands Väsby finns en av de platser som var tänkta att husera fyra stycken omformaraggregat för järnvägen i händelse av att den ordinarie strömförsörjningen slogs ut. Totalt byggdes omkring 55 stycken i landet, uppgifterna om antalet på internet varierar. Detta (Antuna) ligger i ett bergrum med två öppningar och rester av spåren finns kvar. Det som förefaller vara huvudingången är öppen men framför ligger det en hel del skräp som gör det svårt att ta sig in. Invändigt är det klottrat, sönderslaget och rostigt.

Det här kanske inte har så mycket med fortifikation att göra men det hör ändå historien till från beredskapstiden och framåt. Info finns på www.bergrum.se/sverige/civilt/verken/upplagspl.html  Ännu mer finns här: www.nth.se/nb/ , klicka på den nedersta länken "Järnvägens elmatning (2002)".

Draktandsspärren vid Universitetet.

Bakom Statoil finns i skogen ett flertal stora betongpianon eller draktänder uppställda.

Det finns även en plomberad eldställning ovanför Roslagsbanans fd station Universitetet.

Lådan...

Höll på med att rensa lite på vinden och hittade en låda som min pappa fick på jobbet som hade fungerat som emballage för en leverans. På insidan av locket sitter en innehållsförteckning till kg m/ 39. Googlar man så kommer bla denna länk upp http://www.gotavapen.se/gota/artiklar/kg/svenska_kg.htm och scrollar man ner en bit hittar man följande text:

"Kulsprutegevär m/1939

Vid krigsutbrottet var det brist på vapen i Sverige och man beställde i all hast ett antal kulsprutegevär ifrån Tjeckoslovakien i kaliber 7,9 mm. I Tjekoslovakien hade de modellbeteckningen 1926. Konstruktionen är den samma som den engelska Bren.

I Sverige kallades den för kg m/39. Magasinet är monterat ovanpå vapnet och rymmer 20 patroner"

Bilden nedan kommer från samma sida.